EU:s klimatpolitik i praktiken: utsläppsrätter

Idag var jag på ett panelsamtal i Europahuset om EU:s klimatpolitik. Det som avhandlades var systemet för handel med utsläppsrätter. Systemet bygger på EU-gemensamma regler och omfattar alla medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein. Syftet är att på ett kostnadseffektivt sätt minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen. Systemet startade 2005 och har sedan utvidgats till att omfatta fler branscher. Fortfarande står fortfarande vissa sektorer utanför, som t.ex. jordbruk, transport och flyg till och från EU. EU har som mål att minska sina växtgasutsläpp med minst 40 % fram till 2030 och systemet med utsläppsrätter är ett sätt att arbeta mot det målet. Just nu behandlas ett förslag till nya EU-regler för handel med utsläppsrätter i Europaparlamentet, som tillsammans med medlemsländerna ska besluta om de nya bestämmelserna.

Panelsamtal EU:s klimatpolitik: utsläppsrätter

Panelen från vänster: Yvonne Ruwaida (MP), Fredrik Federley (C), Jytte Guteland (S) och Fredrik Federley (C), sChristofer Fjellner (M)

Samtalet inleddes med en presentation från en representant från Naturvårdsverket för att sedan gå över till ett samtal med SSAB, Svenskt näringsliv och tankesmedjan Fores. Sedan avslutades det hela med ett samtal med Europaparlamentarikerna Jytte Guteland (S), som är skuggföredragande i miljöutskottet för ärendet, Fredrik Federley (C), som ansvarar för industriutskottets yttrande i ärendet och Christofer Fjellner (M) som är ledamot i miljöutskottet. Även Åsa Romsons statssekreterare Yvonne Ruwaida deltog i samtalet.

Som jag förstod det är systemet med utsläppsrätter uppbyggt på ett sådant sätt att det nu finns ett överskott på rätter. Enligt Naturvårdsverkets talare så aktionernas 57 procent och resterande rätter delas ut gratis. SSAB pratade mer om det senare, tanken är att de som är bäst inom sin sektor, när det gäller utsläpp, ska få utsläppsrätter gratis. Att det ska finnas ett incitament till att investera i åtgärder för att minska utsläppen. Förutom att det finns ett överskott på rätter så är de dessutom billiga, bara 5-6 euro för ett ton koldioxid (motsvarar ungefär 400-500 liter bensin). Vilket gör att utsläppsrätterna inte kommer att vara tillräckligt styrande på lång sikt.

SSAB pratade om CCS-teknik (Carbon Capture and Storage), geologisk lagring av koldioxid. Detta är inte någonting som jag är särskilt insatt i men kort beskrivet så går det ut på att pumpa ner koldioxid djupt under markytan eller havsbotten och lagra den där istället för att den släpps ut i atomsfären. Spännande att höra om ny teknik, men spontant lite läskigt att pumpa ner grejerna under marken.. Som att vi inte har någon lösning på hur vi ska ta om hand avfall från kärnkraften så det bara förvaras i väntan på en lösning. Hur långsiktigt är det? Hur mycket kan vi förvara där nere? Men det verkar vara en teknik som många tror på och kan vara en pusselbit i hur vi ska minska vår påverkan på klimatet.

Det var intressant att lyssna till politikernas åsikter. I EU-parlamentet ligger partigrupperna längre ifrån varandra i de här frågorna än vad man gör i svensk politik. Federley nämnde också att situationen i plenum ju är som den är och skulle man inte komma överens i utskotten så är det ovisst hur det skulle gå i plenum.

Summakardemumma, ett intressant samtal med bra bredd på talarna. Plus i kanten att de bjöd på lunch efteråt.

EU-dag på Stockholms universitet

Idag var jag på EU-dag på Stockholms universitet. Dagen arrangerades av EU-kommissionens representation i Sverige, Europaparlamentets Informationskontor i Sverige, Utrikespolitiska Föreningen samt Universitets- och Högskolerådet

Det hela började med en smarrig lunchmacka innan det var dags att inta plats i Aula Magna för första punkten på dagens program, ett seminarium om migration. Deltog gjorde Europaparlamentariker Linnea Engström (MP), Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör Migrationsverket, Johan Wullt, chef press, media & kommunikation EU-kommissionen och Alexandra Segenstedt, sakkunnig Röda Korset. Panelsamtalet pratade om vad som kommer att hända härnäst och om vi kan hitta gemensamma lösningar som funkar för både Sverige och Europa.

Migrationsseminarium EU-dag

Från migrationsseminariet

Universitets- och högskolerådet höll en presentation om att välja EU som karriär. Hur uttagningsproven går till, hur man ansöker, vad de söker osv. Presentationen inleddes med att några som arbetar inom EU idag berättade lite om hur de hamnat där och det sköna med det var nog skulle jag säga att de var helt ”vanliga” människor som hoppat runt lite och sen lite av en slump hamnat där de hamnat, allt blir inte alltid som man tänkt sig.

Efter en bit EU-tårta (blå prinsesstårta med stjärnor på) var det dags för klimatseminarium om vägen framåt efter klimatkonferensen i Paris. EU-kommissionär Miguel Arias Cañete, som är ansvarig för klimat- och energifrågor, höll ett anförande Jag missade början och hade lite svårt att hänga med i hans spangliska tyvärr, men i stora drag pratade han nog om resultaten från klimatkonferensen COP21 i Paris och vägen framåt för att realisera den nya, gemensamma klimatplanen. Efter att han blivit eskorterad av scenen av sitt säkerhetsfolk var det dags för Åsa Romson att äntra scenen och berätta om Sveriges klimatpolitik som ligger i framkant internationellt men där det fortfarande går att göra mycket.

Åsa Romson på EU-dag

Åsa Romson presenterar